På fredagseftermiddagen åkte jag och pappa iväg mot Rauma. Vi sov natten till lördag på hotell. Lyxigt värre att få äta hotellfrukost på födelsedagen. Medan jag åt min gröt o drack mitt kaffe satt jag fundera på den kommande dagen med Jussi Vehviläinen. Lycklig fröken.
Det såg rätt så blött ut på banan när vi kom dit på morgonen. Vi började med en samling och genomgång av dagen. Jussi delade in banan i 3 delar. Eftersom alla deltagarna skall delta i tävlingen i Rauma om två veckor var målet med dagen att lära oss köra banan så fort som möjligt och köra så mycket som möjligt. Oj, var min tanke! köra så mycke som möjligt och tävling imorgon. Fint :P Som tur har det blivit tränat en del kondition i vinter.
Jag körde linjer som jag aldrig skulle ha tänkt på och i spår jag aldrig skulle ha vågat. Det gick rätt så fort och banan blev bara bättre ju mer vi körde. Oj vad roligt det var. Det känns bra när man får utmana sig själv och då man märker att man utvecklas. Jag vill köra fort :)
Mot eftermiddagen var jag nog en slagen hjälte. Armarna och fingrarna värkte, huvudet var tomt. Vi körde starter till sist. Det har aldrig varit min starka sida och det har inte heller blivit tränat i vinter så det kom riktigt lägligt. Till min stora förvåning gick starterna helt ok. Jag var t.o.m. före en del av killarna. hihi. Men då kom frågan hur kör man då man inte ser de andra? Färdigt skrytit, det var ungefär två starter som gick bra men sen hade jag för lite gas. Latläxa: Mera gas !!!! Vi avslutade lägret med diplomutdelning. Nöjd men jätte trött flicka satte sig i bilen och vi körde (pappa körde) iväg mot Hämeenlinna.
På söndagsmorgonen kände jag mig som en 80 åring som blivit överkörd av en ångvält. Det är tungt att fylla år. :P Frukost på rummet i form av bröd och juice. Mina vana trogen mådde jag pyton på tävlingsdagen. Höll på att börja spy i hissen ner från hotellrummet. Det sjukaste är att jag börjar bli van med känslan och vet att den kommer så jag skrattade mest åt saken.
Besiktning av moppen kl.7 och start kl.9.
Otroligt kul att stå på startlinjen igen. På crosscountrytävlingar startar man när man hör startskottet genom att sätta igång moppen. Endera genom att kicka eller trycka på knappen. Sen är det vidöppet och så hårt in i första kurvan man kan. Jag fick en helt ok start. Var 3:e första varvet. Tyvärr var jag omkull några gånger de följande varven och sjönk till en 4:e plats. Glasögonen immade fast när jag skulle lyfta moppen så jag körde några varv utan att kunna se speciellt bra, innan sista varvet tog av mig glasögonen. Efter en timme kört kom jag i mål på en 4:e plats. Nöjd över detta i årets första tävling.
Om jag hade ont i musklerna på morgonen blev det ännu värre efter tävlingen. Som tur blev det att jag gick runt en del och hejade på när Simon och Robin körde i Harrastelija klassen och senare Jan i B klassen. De var jätte duktiga. :)
På eftermiddagen började vi köra hemåt. Tror både pappa och jag var rätt så trötta. Jag ler ännu när jag tänker på helgen som varit. Läger med Jussi Vehviläinen, tävlingspremiär och födelsedag, vilken toppen helg.
Jag är verkligen lyckligt lottad som får hålla på med det jag tycker mest om :)
Ja.... jos Jussi lukee tätä haluaisin vielä kiittää tosi hyvästä leiristä. On se vaan loistavaa kun ammattilainen on opastamassa miten kannattaa ajaa ja mitkä spoorit kannattaa valita. Kiitän ja kumarran :)
Lite mera bilder från helgen:
